ville bara tipsa om en rätt så skoj, lite annorlunda sida.

http://www.dontclick.it/

Går det att stiga upp en måndag morgon och endå inte vakna förän tisdag förmiddag?

Nu sluter sig ögonlocken igen och jag hoppas på en jordbävning eller en snöstorm
något som tillåter mig att återvända till sängen...

Endast genom att kläs i ord blir tingen verklighet

Allt är mat och mat är meningen med allt

Detta är dagens konstigheter och morgondagens sanningar

Allt är ett och en gång är ingen gång

Verkligheten existerar endast i det ögonblick som den

det upplevs

Framtiden finns inte, gårdagen är det förflutna och

nuet är det enda som räknas.

Endast genom att kläs i ord blir tingen verklighet

Jag ville bli en författare.
Jag skulle skriva nåt för nån mindre begåvad att citera
men jag gjorde det aldrig.
Jag är den mindre begåvade.
Jag säger aldrig nåt meningsfullt som inte redan har sagts.
Jag är utbytbar.


Ett citat från ”Confessions of a dangerous mind”.

visst jag har tagit det Men det stämmer. det är som taget ur mina tankar.







A pathetic little puppy
Longing for the nearness
of someone, anyone.
Wating, begging.
Keeps quiet until asked.
Do you want a...
Shall we...
Do you want to...
*Twisting the tail*
Pathetic
*Twisting my tail*
twisting my tail and
longing for someone,
anyone.
To keep me warm, to keep me safe.
Pathetic little dog.

Dagarna går förbi likt rutor i en filmremsa utan att lämna något större intryck på publiken.
Vi har fastnat i samma mönster men tror fortfarande stenhårt på att vi kan ändra vår framtid
framtiden spikad bakom oss
i ett ekorrhjul.
Det var bättre då du var liten, liten och ovetandes. oförstörd, blåögd och naiv.
”Kunnskap ger makt men också självförtroende och därför är vi nu svagare än vad vi tror.”
Du vet det, jag vet det men vi försöker ändå blunda.
”blundar för ljuset, bländade kan ingen se”
Det finns ingen plats för stora tänkare eller genier i dagens samhälle.
istället får de gå maskerade till narrar och hemlösa för att hålla sig under radarn.
Ty gud raserar de högsta träden och de vackraste tornen då han ej tål någon annan storhet än sin egen.

Det finns en tid att minnas
det finns en tid att förstå

A man of words and not of deeds
Is like a garden full of weeds
And when the weeds begin to grow
It's like a garden full of snow
And when the snow begins to fall
It's like a bird upon the wall
And when the bird away does fly
It's like an eagle in the sky
And when the sky begins to roar
It's like a lion at the door
And when the door begins to crack
It's like a stick across your back
And when your back begins to smart
It's like a penknife in your heart
And when your heart begins to bleed
You're dead, and dead, and dead indeed.

Tänkte bara kolla lite om det är någon som läser denna blogg?

kommentera gärna ett hej här isf..

Eloi, eloi, lema sabachtani

När Jesus dog på korset var det inte av barmhärtighet ellet pga djup tro. Det var inte tillgivenhet som fick honom att ta emot stryk och smädelser utan en min, det var uppgivenhet. Det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan och så var det med Jesus. Han hade förlorat allt sitt hopp. Han hade blivit övergiven, inte bara av sin gud utan även av sin fader. Lämnad hjälplös i romarnas makt.

"Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden och varade till nionde timmen, och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: Eloi, eloi, lema sabachtani (min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?)" -Mark 15:33

Two angels and a dove Facing a volcano

I think that God in creating Man somewhat overestimated his ability.

En skiss jag inte orka fortsätta på.. men är rätt nöjd med den som den är.

Morden på Rue Morgue

Min vän hade en underlig nyck ( något annat kan jag inte

kalla den). Han älskade nämligen natten för dess egen skull

och även jag föll för detta bisarra infall, såsom jag gjorde

med alla hans fantasier. Denna mörka gudinna kunde naturligtvis

inte stanna hos oss för alltid, men vi gjorde vad som stod i vår makt

för att hålla henne kvar. Så fort det började dagas stängde vi

omsorgsfullt det gamla husets fönsterluckor och tände flera starkt

parfyrmerade vaxljus, vilka utestängde även den svagaste strimma

av dagsljus. I skenet av dem ägnade vi oss åt att läsa, skriva eller

samtalade ända till dess att klockans slag förkunnade ankomsten av

det riktiga mörkret. Då gick vi ut på gatorna, arm i arm, och strövade

omkring bland de grälla ljusen och djupa skuggorna för att göra de

intressanta iaktagelser som det myllrande livet i en storstad inbjuder till.

vattendroppe

Lysande :D